Meny
Ljud förekommer naturligt i havet och för många marina djur är hörseln det viktigaste sinnet. Tumlare använder ljud för att hitta och fånga fisk att äta, för att navigera och för att kommunicera med varandra. Ljuden sänds iväg som pulser och tumlaren lyssnar efter de ekon som studsar tillbaka från fisk och andra objekt. Det ekolod en fritidsbåt använder fungerar på liknande sätt och tyvärr hör tumlarna även ljuden från ett båt-ekolod. Signalerna riskerar att störa tumlarna så att de får svårare att hitta mat och hålla kontakten med varandra, och bidrar tillsammans med ljud från andra mänskliga aktiviteter till att öka mängden buller i havet.
På många båtar startar ekolodet automatiskt när man slår igång övriga instrument. Självklart ska man kunna använda sitt ekolod, men när det inte behövs gör du en fin gärning för tumlarna genom att stänga av det.
Tumlarna är utrotningshotade och därför har vi en lagstiftning som säger att vi inte får störa dem. Håll alltid avstånd, så att de inte stressas och störs. De kanske just letade mat när du kom åkandes. Om du stannar till och betraktar dem kommer du säkert att få se dem komma upp i ytan igen och hämta luft. Dyker de upprepade gånger på samma ställe brukar det betyda att de jagar fisk. Ibland flockas fåglar vid ytan för att ta del av eventuella rester.
Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet, forskar övervakar hälsa/ sjukdomar, dödsorsaker och miljögifter, med finansiering av Havs och Vattenmyndigheten.
Rapportera gärna in fynd av död tumlare eller säl till Hälso- och Sjukdomsövervakningsprogrammet för marina däggdjur. Detta hjälper forskarna att lära sig mer om tumlarna och bidrar till förståelsen av vilka hot arten utsätts för.
Varje år kring midsommar föder tumlarna sina ungar, som kallas kalvar. Runt Kullaberg ser man ofta de små kalvarna simma med sin mamma. De små tumlarna har inte alls samma möjlighet att simma undan när båtar kör förbi. Sänk därför farten när du ser tumlare. Har du tur kanske den lilla kalven plötsligt dyker upp bredvid sin mamma. Runt Kullaberg och i det nya reservatet Skånska Kattegatt finns fartbegränsningar som syftar till att freda det marina livet.
Max 25 knop i Skånska Kattegat.
2020 bildades ett nytt naturreservat i Kattegatt som fick namnet Naturreservat Skånska Kattegatt. Syftet är att begränsa människans påverkan på området. Här gäller max 25 knop, inga vattenskotrar och inget fiske.
Vanlig tumlare (vetenskapligt namn är Phocoena phocoena):
Tumlaren är en av de minsta tandvalarna. Den är nära släkt med delfiner och precis som alla andra däggdjur så andas den luft. De gör oftast ganska grunda och korta dyk på mindre än en minut, men kan hålla andan i 5 till 6 minuter och dyka ner till över 200 meters djup. Ibland händer det att tumlare av misstag fastnar i bottensatta fiskegarn eftersom de inte hinner upptäcka garnet i tid och då drunknar de snabbt. Till skillnad från många andra tandvalar lever tumlare inte i stabila grupper, utan ses oftast ensamma eller i par. Ibland kan man se flera tumlare tillsammans, till exempel i områden med mycket fisk då det händer att de jagar tillsammans.
Utbredning: Tumlaren finns längs kusten på hela norra halvklotet. I svenska vatten finns tre populationer; Nordsjöpopulationen i Skagerrak, Bälthavspopulationen i Kattegatt, Öresund och sydvästra Östersjön, samt Östersjöpopulationen i Östersjön. I Östersjön finns det bara några hundra tumlare kvar, men här längs västkusten är tumlaren vanligare och har man tur kan man få uppleva dem på nära håll.
Längd och vikt: En fullvuxen tumlare är omkring 150 cm och väger 60 kg. Honorna är större än hanarna.
Ålder: I det vilda blir tumlare sällan äldre än 12 år.
Föda: Småfisk som sväljs hel. I våra vatten är favoritfödan sill, skarpsill, småtorsk, tobis och smörbult.
Hot: I svenska vatten har tumlaren inga naturliga fiender utan hotas enbart av oss människor. De främsta hoten är oavsiktliga fångster i fisket (bifångst), miljögifter, minskad tillgång på mat och störningar som undervattensbuller.
Tumlare är väldigt intelligenta och kan i fångenskap lära sig att utföra avancerade uppgifter. De kan troligtvis samarbeta med varandra och koordinera sina rörelser när de jagar stim av fisk. De har en mycket välutvecklad frontallob, endast människan har större.
